Hud & Co:s lilla solskyddsskola

Om sommaren doftar världen solkräm och vi bombarderas av reklam för hundratals solskyddsprodukter: spray, gel, stift eller lotion, matt eller glansigt, faktor 15, 30 eller kanske 50, UVA eller UVB, kemiskt eller fysikaliskt. Att skydda sig mot solen är viktigt, men vad ska man egentligen tänka på när man väljer solkräm?

SPF (sun protection factor), eller solskyddsfaktor, är ett mått på hur mycket skydd mot UVB-strålning någonting ger.

Vilken faktor ska jag använda?

Om du har ljus hy och blont eller rött hår behöver du generellt sett använda en hög solskyddsfaktor, gärna SPF 50. Ju ljusare hy desto känsligare för solen brukar den vara. Mörk hy avger i sig ett visst skydd, men det är ändå bra att komplettera med en solskyddsfaktor på 20 om du planerar att vara ute i solen. Ett barns hy är oavsett hudton mycket känsligare än en vuxens. Barn rekommenderas en solskyddsfaktor på 30-50.

Hur mycket solkräm behövs?

För dig som är vuxen rekommenderas cirka två matskedar (30 ml) solkräm, varje gång du smörjer in dig. För ett barn varierar det beroende på hur stort barnet är, men en bra riktlinje är att huden ska bli vit när du smörjer. Om du eller ditt barn svettas mycket eller ska bada är det bra att smörja in huden ofta, åtminstone varannan timme.

Vad är UVA och UVB?

Ultraviolett ljus, så kallat UV-ljus, finns i solens strålar och har förmågan att skada vår hud. UV-ljus består av tre typer av strålning – men det är bara två av dem som når jorden, UVA och UVB. Den tredje typen, UVC, absorberas av atmosfären.

UVA-strålarna går djupt ner i huden och gör så att huden åldras, vilket bland annat ger upphov till rynkor. UVB-strålarna stannar i de yttre hudlagren och gör huden brun, men kan också orsaka brännskador och hudcancer.

Det är viktigt att välja en solkräm som skyddar mot både UVA- och UVB-strålar. SPF betyder att solkrämen skyddar mot UVB-strålar. För optimalt skydd ska du leta efter en liten ring som det står UVA i, det betyder att minst en tredjedel av skyddet är mot UVA-strålning.

Kemiskt eller fysikaliskt skydd?

Det finns två typer av solfilter, kemiska och fysikaliska. De fysikaliska filtren stannar på hudens yta och gör att de skadliga UV-strålarna reflekteras bort. De kemiska filtren består av små molekyler som tas upp av huden och bekämpar de farliga UV-strålarna.

Kläder

Det bästa skyddet är kläder, hatt och solglasögon. Vill du vara säker på att kläderna skyddar bra ska du välja tätt vävda tyger – de flesta plagg motsvarar nämligen bara en solskyddsfaktor på mellan 10 och 30.

Solens för- och nackdelar

Lagom är bäst, heter det ju så fint. Och det går verkligen att applicera på solljus. Solens värmande strålar är viktiga för vårt välmåendes skull, men för mycket av det goda kan vara skadligt.

De allra flesta har säkert hört D-vitamin och solljus nämnas i samma mening åtminstone en gång. D-vitamin reglerar kalkbalansen i skelett och tänder, vilket gör att de växer som de ska och inte blir sköra. Kroppen kan inte själv producera D-vitamin och därför är det viktigt att vi får tillräckligt på annat sätt.

Solen är en god källa till D-vitamin. En svensk sommar behöver faktiskt en person med ljus hy bara vara ute i solen (utan skyddande kläder eller solkräm) 15-30 minuter om dagen för att tillgodose sitt behov. Ju mörkare hud du har desto mer sol behöver du dock för att få i dig din dagliga D-vitamindos.